Flygskräck. Och en mur som föll.

Jag hatar att flyga. Tack och lov är det bara en och en halv timme till Berlin. Men nu är jag hemma. Framför min älskade lilla macbook pro. Som jag glömde i taxin. På väg till hotellet i Berlin. Som jag sedan fick tillbaka. Tack till den hederliga taxichauffören.
Jag har tänkt på en sak. Det gick en mur tvärs genom hela Berlin. Tänk om det skulle gå en mur genom er stad, som hindrade dig från att träffa dina vänner/föräldrar/släktingar. Jag själv skulle bli deprimerad och arg. Arg på allt. Det finns risk att jag hade försökt ta mig över för att få träffa dem jag saknar. Det var många som gjorde det. Man tror att det var runt 5000 som lyckades ta sig över. 130 blev dödade. Jag tänker på alla dem just nu.
Det var ändå inte så länge sen som muren föll trots allt.
Bit av muren som folk försökte hacka sig igenom den där dagen 1989.
Minnesplats till några av dem som försökte fly och blev dödade.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0